God, vi måste så sluta betee oss som bebisar. Vi gråter så fort vi inte får som vi vill eller om vi gjort något vi ångrar eller om vi håller på att förlora något, eller om vi blir för glad.

Inte konstigt killar inte förstår sig på oss. Vi säger till dom att inte ljuga, men vi döljer våra lögner i tårar. Konstigt egentligen allting spelas egentligen på lika nivå. Men en sak jag har lärt mig är att sanningen håller alltid längst hur hård den än är. Det kanske sårar me lögnerna sårar mer. :)


xoxo/Sooz